Ja, så här blev då mormors hemvävda kudde när den kantades med floss längs sidorna. Jag tycker nog att det blev ganska så lyckat; flossen framhäver och ramar in blommorna och alla ränder i kudden. Vad mormor själv skulle ha tyckt om saken är inte lätt att veta, men jag tror nog att hon hade gillat flosskanten, och framför allt hade hon nog tyckt att det var roligt att hennes gamla kudde kom till användning igen.
Flossen är lite ojämn och spretar en aning, men det tycker jag faktiskt inte gör så mycket. I det här fallet tycker jag istället att spretigheten ger kudden mer liv än vad den skulle ha haft om alla garnändar vore precis lika långa. Det hör till kuddens charm, helt enkelt.
