Här kommer äntligen fortsättningen på den spännande cliffhangern angående vad det blev av
det här påbörjade projektet. Det blev nämligen två slipskuddar. Slipsar brukar det som bekant finnas gott om i second hand-butiker, och om man har tur kan man få dem för en riktigt billig penning. Jag plockade på mig ett antal ur en fyndlåda, och fick betala blott tio kronor styck för dem. Efter att ha tvättat dem skar jag dem i bitar med hjälp av skärunderlag och rullkniv, nålade och sydde sedan ihop remsorna på maskin.
Den uppmärksamme ser ju att mina maskinsömnadsskills verkligen inte är någonting att skryta med; sömmarna är ju inte helt raka överallt, precis. Och då har jag ändå sprättat upp och gjort om flera gånger. Men som sagt; träning ger färdighet, och det är väl det jag får fortsätta att göra; träna, träna, träna.
Jag kantade mina hopsydda slipsremsor med det mörklila kjoltyg som jag tidigare har använt till bland annat
det här armbandet, och till baksidestyg användes en överdel som kom från second hand-butiken. Baksidestyget visade sig dock vara väldigt stretchigt, vilket inte precis förenklade arbetet, men till slut och efter många om och men lyckades jag sy ihop det så att det såg någorlunda hyfsat ut.
Och så här blev då mina färdiga slipskuddar. Visst är de lite sneda och vinda, det kan jag inte förneka, men jag tycker ändå att de blev ganska så lyckade. Framförallt tycker jag om färgerna; de kommer att lysa upp även det mest tråkiga soffhörn. Och så är det ett bra återbruksprojekt, dessutom. Visserligen är mina innerkuddar nyköpta så erkännas bör att det i mitt fall inte är återbruk fullt ut. Men i alla fall nästan.
I hörnet på varje kudde sitter förstås en liten namnlapp där det framgår vem som har sytt kudden. Sådana lappar uppmanar jag verkligen alla som syr att använda sig av (eller om man kan brodera sitt namn är det förstås ännu bättre), ty annars kommer ingen i framtiden att ha en aning om vem som har tillverkat vad...
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)