Quantcast
Channel: Halmoxen
Viewing all 193 articles
Browse latest View live
↧

Om mina grå-blå tumvantar med kragar

November 9, 2014, 7:21 am
$
0
0
Jag är mycket förtjust i kragvantar; de är varma och sköna och de vida kragarna gör att man kan ha både armband och handledsvärmare på sig under dem om det skulle behövas. Nu har jag äntligen färdigställt ett par enkla kragvantar som länge har legat på vänt i UFO-högen. 

Jag berättade om arbetet med detta par vantar redan för ett och ett halvt år sedan i det här inlägget, så det har verkligen tagit tid att få dem färdiga. Anledningen till att de har legat ofärdiga så länge är den att jag stickade fel på den andra vanten; jag placerade tummen för långt ner och upptäckte det inte förrän jag nästan var klar. Det gjorde att jag blev tvungen att repa upp en lång bit, och när jag sedan skulle sticka om det stycket hade jag ingen inspiration till att sticka på vantarna alls utan de blev liggande. Det finns ingenting som är så förödande för min arbetsmoral som att vara tvungen att repa upp och göra om långa stycken. Men om de får ligga tillräckligt länge glömmer man bort det inträffade, och då kan det vara desto mer inspirerande att färdigställa dem. Och det var just det som skedde den här gången. 

Vantarna är stickade i ett blandgarn av ull och alpacka. De vida kragarna blev klockade och nästan lite puffärmsliknande. Dessa är stickade i ett enkelt mönster medan resten av vantarna är slätstickade, och vid övergången från kragarna till slätstickningen minskade jag maskantalet med nära nog hälften.

Sammanfattningsvis är jag ganska nöjd med mina vantar och hoppas att de kommer att komma till nytta under vintern (ännu är väderleken dock lite för varm för att det skall vara lämpligt att använda tumvantar). Nu återstår bara frågan om de skall ha ett broderi på handryggen eller ej. Nog för att jag tycker att vantarna är fina som de är men ett broderi skulle nog göra dem ännu finare. Vi får se hur det blir med den saken...
↧
Search

Om början på ett nytt handsytt lapptäcke

November 12, 2014, 11:40 am
$
0
0
Nu kunde jag inte hålla mig längre, utan den här veckan har jag börjat sy på ett nytt lapptäcke. Den här gången ville jag göra ett täcke med vit botten, fast det tyg jag valde är inte alldeles helvitt utan ljust beige för att göra intrycket lite mildare. Vitt är lite för skarpt, tycker jag. Sexkanterna är sydda för hand runt pappmallar och bildar tillsammans avlånga blommor som påminner om mormors blomsterträdgård; ett mönster som jag tidigare har sytt ett täcke i (det kan beskådas här). Det här mönstret med de avlånga blommorna har säkert också ett specifikt namn, men det känner jag dessvärre inte till. Jag får undersöka saken och försöka ta reda på vad det kan vara.

Ett lapptäcke med blommönster skulle lätt kunna göras väldigt romantiskt och gulligt om man bara använder sig av småblommiga tyger i milda pastellfärger, men det intrycket vill jag gärna undvika så jag tänker sy det här täcket av både randiga, rutiga, små- och stormönstrade tyger. Den enda regel jag har tänkt förhålla mig till är att se till att tygerna i blommorna är mönstrade, färgstarka och inte har alltför ljusa bottenfärger. I blommornas mitt syr jag ett enfärgat tyg i en färg som passar ihop med det mönstrade tyget.

Sexkanterna i det här täcket är ganska små; betydligt mindre än de sexkanter med vilka jag sydde mormors blomsterträdgård. Att bedöma storlek på bild är alltid svårt, men jag tog med avsikt med mina knubbiga tår på den här sista bilden för att det skall gå att få en uppfattning om storleken. Det kommer onekligen att ta tid innan det här täcket av små sexkanter blir färdigställt, i synnerhet med tanke på att jag inte kan hålla mig till ett projekt utan håller på med flera saker samtidigt. Förmodligen kommer det här täcket att ge mig sysselsättning i många månader, kanske till och med år framöver...
↧
↧

Om ett yllebroderat mobilfodral

November 29, 2014, 1:55 pm
$
0
0
Efter att jag länge har gått omkring med ett tillfälligt mobilfodral i lappteknik (vilket kan beskådas här) har nu ett mer genomarbetat fodral tillverkats. Detta har mamma gjort och det består av svart kläde och har en yllebroderad blomma på framsidan. Blomman är egenritad med hjälp av inspiration från diverse mönsterböcker och den är broderad med ganska tunt ullgarn.

Fodralet är inte vändsytt utan sömmarna syddes på rätsidan och kanterna klipptes sedan i sicksack med en mönstersax. Vi räknar med att tyget kommer att töja sig lite med tiden så därför gjordes fodralet ganska snävt. Det återstår att se om så verkligen kommer att vara fallet; kanske är klädet så stumt att det håller samma form hela tiden. Tiden får avgöra hur det blir med den saken. 
↧

Om hur arbetet med det handsydda lapptäcket fortskrider

February 11, 2015, 2:38 am
$
0
0
Den här bloggen somnade visst av tillfälligt i ett par månaders tid, men nu är vi tillbaka igen. Denna gång med en uppdatering om det handsydda lapptäcke som jag började sy på i november. Jag har inte kommit så förfärligt långt ännu men några fler blommor har det blivit i alla fall, och arbetet går sakta men säkert framåt.

Det roliga med att sy ett sådant här lapptäcke med blommor i olika färger är det faktum att jag under sömnadsprocessen får välja och vraka bland mina tyger och fundera på vilket tyg jag skall använda mig av i nästa blomma; vad som passar och vad som inte passar in med det jag redan har sytt. Det tygval som jag då gör innan jag syr en blomma bidrar till att arbetet blir betydligt roligare än om jag skulle använda mig av ett förutbestämt mönster där ett fåtal, från början redan bestämda tyger används. Jag har sytt ett sådant lapptäcke en gång i världen, och det var dessvärre inte alls lika roligt. Fint blev det förvisso, men sömnadsprocessen var betydligt tråkigare...
↧

Om lilamelerade handledsvärmare med mosstickad kant

February 16, 2015, 9:34 am
$
0
0
Så har det blivit dags att visa upp ett par nystickade handledsvärmare igen; denna gång blir det ett par som mamma har stickat. Det garn som har använts är ett lilamelerat tvåtrådigt alpackagarn, och grundmönstret är detsamma som användes till den här handledsvärmaren. Den enda skillnaden är att den mosstickade kanten gjordes lite smalare på detta det nyare paret.

Just alpackagarn lämpar sig alldeles utmärkt till handledsvärmare, skulle jag vilja påstå; det är ett mjukt och följsamt garn och dessutom är det mycket varmt. Och ju fler handledsvärmare som stickas av tvåtrådigt alpackagarn desto bättre, naturligtvis, ty det innebär att jag får fler restgarner till den virkade filt som jag då och då ägnar mig åt (den intresserade kan beskåda filten här).
↧
↧

Om våra egenhändigt målade tidsskriftssamlare

March 1, 2015, 1:20 am
$
0
0
Mängden papper och tidningar som skall sparas för framtiden började bli ohanterlig i detta hus, så för att försöka bringa lite ordning bland dessa köpte jag några enkla tidsskriftssamlare i plywood från ett möbelvaruhus. Detta för att ha någonting att förvara alla tidningar i. Tidsskriftssamlarna är egentligen fina som de är, tycker jag, men för att göra dem lite personligare bestämde vi oss för att måla dem.

Som ett första steg grundmålade jag tidsskriftssamlarna med allmogefärg. För att få rätt nyans på färgen blandade jag julrött med brunt och en liten gnutta svart. Jag beströk dem två gånger och använde mig av både pensel och en svamp för att försöka få färgen så jämn som möjligt, men trots det blev den ändå lite ojämnt fördelad på en del ställen. Jag tycker dock inte att det gör så mycket; "dä ska synns att dä ä hanngjort," som mamma brukar säga.

Här ovan syns tidsskriftssamlarna efter första färgstrykningen. Man skulle förstås kunna nöja sig med att ha dem så här; de blev ju riktigt fina, men vi tänker göra ännu lite mer och dekorera dem med ett litet detaljmåleri. Mina målningsfärdigheter sträcker sig dock inte så långt; att grundmåla är gränsen för vad jag klarar av. Detaljmåleriet faller således på mammas lott, vars skicklighet då det gäller att måla vida överstiger min. Fortsättning följer så småningom...
↧

Om ytterligare ett mobilfodral med yllebroderier

March 5, 2015, 7:30 am
$
0
0
Efter succén med det yllebroderade mobilfodral som mamma sydde åt mig (vilket vi visade i det här inlägget) broderade mamma även ett fodral till sin egen mobiltelefon. Vis av erfarenheten från sömnaden av det föregående gjordes dock detta fodral lite större, trots att båda mobilerna är precis lika stora. Vid sömnaden av det förra räknade vi nämligen med att tyget skulle komma att töja sig med tiden och sydde därför ett ganska snävt fodral, men det har nu visat sig att tyget inte töjer sig alls. Således gjordes det här lite större för att mobilen skall kunna glida ur och in i fodralet utan problem.

Mönstret på broderiet är i grunden detsamma som användes till det här armbandet, fast färgvalet är förstås annorlunda och några mindre detaljer har ändrats. För att undvika att det skall se alltför snett och vint ut syddes den här gången inte någon kant runtom, utan fokus ligger istället på de yllebroderade blommorna.

Sammanfattningsvis blev det ett praktiskt fodral som skyddar mobilen från repor när den ligger i handväskan. Dessutom är det förstås riktigt snyggt och till råga på allt är fodralet alldeles unikt, då ingen annan har ett exakt likadant. Och det gillar vi!
↧

Om mina second hand-fyndade blommiga halskläden med slitna fransar

March 10, 2015, 10:13 am
$
0
0
Lyckan var stor då jag nyligen hittade tre blommiga halskläden/sjalar i second hand-butiken; den svarta för några månader sedan och den gröna och den röda häromveckan. Billiga var de också; ingen av dem kostade mer än 45 kronor. Alla tre verkar vara av ull och har stora tryckta rosor. En av dem har också en lapp där det står att trycket är gjort för hand, och det tolkar jag förstås som någonting extra fint.

Olyckligtvis är inte sjalarna i felfritt skick utan de uppvisar flera tecken på slitage (förmodligen har de använts flitigt av sina föregående ägare, vilket inte är särskilt underligt med tanke på hur fina de är). Den röda sjalen är i allra sämst skick då den har flera mer eller mindre synliga hål, och fransarna på alla tre är bedrövligt trassliga och slitna med stycken där de till och med har fallit bort. Jag bedömer fransarna således vara bortom räddning i alla tre fallen, och jag har därför bestämt mig för att sprätta bort dem från sjalarna och byta ut dem mot någonting annat. Det är förstås synd att göra så; det bästa hade ju varit att behålla de ursprungliga fransarna, men såsom de ser ut anser jag mig inte ha något annat alternativ än att byta ut dem. 

Min första tanke var förstås att gå till sybehörsaffären och köpa nya fransar i liknande stil och sedan sy fast dessa på sjalarna, men sedan kom jag på en idé som jag tyckte var bättre, nämligen att virka mina egna kanter. Så nu är jag i färd med att virka kanter i entrådigt ullgarn till mina loppisfyndade halskläden. Mina virkningsskills är förvisso begränsade och jag har inte särskilt många olika kantvariationer på min reportoar, men det skall väl gå att få till några olika sorters maskor, såsom enkla dubbelstolpar och luftmaskor, i alla fall. Fortsättning följer...
↧
Search

Om stickade och tovade vintervantar med broderi

March 18, 2015, 8:42 am
$
0
0
Vantsäsongen är väl i det närmaste över för i år med tanke på det varma väder som vi har haft de senaste dagarna, men trots det vill vi passa på att visa ett par vantar som vi arbetar med. Dessa kommer dock mest att användas under kommande vinter och inte så mycket i vår, misstänker jag.

Vantarna har jag stickat i tvåtrådigt ullgarn på stickor nummer fem, och det gjorde att de blev väldigt stora, glesa och sladdriga när de var klara. Efter det har de dock tovats i tvättmaskinen på 60 grader, vilket gör att de nu är desto tjockare, fastare och varmare (egentligen borde jag givetvis ha tagit en bild på hur vantarna såg ut innan jag tovade dem i tvättmaskinen, men det glömdes oproffsigt nog bort av mig). För att dekorera dem har sedan mamma börjat arbeta med ett broderi på vantarnas handrygg. Mönstret till broderiet är i grunden detsamma som vi har använt oss av här och här men med vissa enkla variationer.

Broderiet sys i tvåtrådigt alpackagarn, vilket gör att det blir ganska grovt och lite luddigt, en effekt som vi i det här fallet tycker blir riktigt bra. Ett försök gjordes först att brodera med ett tunt ullgarn men det såg mest spretigt ut, så alpackagarnet visade sig vara ett bättre val. En vante är nu färdigbroderad och arbetet pågår med den andra. Tanken är också att det därefter skall tillkomma en broderad slinga av något slag, antingen runt handleden eller längs kanten. Hur det blir med den saken återstår dock att se. Fortsättning följer, således...
↧
↧

Om de färdigställda stickade och tovade vantarna med broderi

March 21, 2015, 9:24 am
$
0
0
Så har de stickade, tovade och broderade vantarna också blivit klara. Det spretiga broderiet i tvåtrådigt alpackagarn blev riktigt lyckat, tycker jag; effektfullt och framför allt personligt. Det ser lite grann ut som två färgglada solar som strålar ut från vantarnas handryggar.

Längst ner på vantarna syddes en kant med langettssöm i rött garn; ganska enkelt men ändå effektfullt när man viker upp kanten mot handen. Man kan förstås också välja att ha dem som de är utan att vika upp dem, och istället stoppa in dem innanför jackan för att få det riktigt varmt runt handlederna.

Detta var mitt och mammas första försök att sticka, tova och sedan brodera på vantar, och några misstag har vi onekligen gjort som vi skall försöka undvika nästa gång vi ger oss i kast med någonting liknande. Bland annat blev tummarna på det här paret lite i kortaste laget. Men trots det är vi ändå rätt nöjda med vantarna, måste jag säga. Synd bara att det är så varmt och soligt väder att det inte är läge att använda dem just nu, utan de får nog ligga på vänt till vintern återvänder, vilket väl blir någon gång i november, kanske...
↧

Om en varmgul kudde med återbruksbroderi

March 29, 2015, 1:44 am
$
0
0
Den här varmgula återbrukskudden sydde jag för ett bra tag sedan men av någon anledning tycks jag ha glömt att visa den på bloggen. Nå, bättre sent än aldrig brukar man ju säga, så här kommer en senkommen förevisning av min kudde.

Kudden består först och främst av ett färgstarkt broderi i långstygn som jag hittade i second hand-butiken för en billig penning. Jag fastnade särskilt för färgerna och för det faktum att motivet föreställer just ett löv, ty jag visste då genast vilken fras jag senare skulle brodera på kudden. Det färgglada broderiet var då jag köpte det uppspänt på en spånskiva och hade fungerat som en tavla, så jag sprätte bort det från skivan, tvättade broderiet och ramade sedan in det med varmgult linnetyg.

Sedan sydde jag dit bokstäverna med korsstygn. Orden jag valde är ett citat från en TV-serie som jag har älskat högt sedan jag var tonåring, så den här kudden fick bli lite av en hyllning till den. Jag centrerade texten ovanför broderiet och satte texten under det åt vänster, och att blanda på det här sättet inser jag nu i efterhand att jag kanske inte borde ha gjort. Det hade nog blivit bättre att antingen centrera båda texterna eller att sätta båda till vänster. Men nu är det som det är och ingenting att göra åt.

Till sist sydde jag ihop kudden och satte tofsar i brunt ullgarn i de fyra hörnen; garnet var en rest efter ett tidigare projekt. Tofsar i hörnen är det klassiska knep som jag brukar ta till när det gäller att dölja att kudden inte är helt symmetrisk och rak; det fungerar alltid lika bra och är rentav nödvändigt för en föga skicklig maskinsömmerska som jag.

Och därmed fick jag en gul kudde att pryda soffhörnet med. Den här kudden uppskattar jag verkligen, dels för att jag tycker mycket om färgerna men också för att den just fungerar som en hyllning till en älskad TV-serie. Och så känns det förstås bra att kunna göra något nytt och unikt av sådant som någon annan inte längre vill ha utan har lämnat till second hand-butiken. Återbruk är verkligen fantastiskt!
↧

Om ett rött armband av säkerhetsnålar

April 5, 2015, 8:01 am
$
0
0
Ibland kan jag inte låta bli att titta lite på statistiken över den här bloggen, bara för att det är lite roligt att se vilka inlägg som är mest lästa och vad folk har sökt på som har fått dem att hitta hit till Halmoxen. Ett av de mest lästa inläggen över tid är den här beskrivningen över hur man tillverkar ett armband av säkerhetsnålar; det är uppenbarligen någonting som folk söker efter på nätet och som har gjort att de har hittat till den här bloggen.

I det här sammanhanget vill jag passa på att visa upp ett till sådant armband av säkerhetsnålar; detta är gjort enligt samma princip som den beskrivning jag länkar till ovan. Det innebär att små glaspärlor har trätts upp på säkerhetsnålar, dessa har sedan klämts ihop ordentligt med en tång så att de inte skall sprätta upp och därefter har nålarna trätts upp på två resårtrådar. Den enda skillnaden är att jag har satt en lite större pärla på resårtråden mellan varje säkerhetsnål på det här armbandet, detta för att nålarna skall sitta en liten bit ifrån varandra och göra armbandet glesare.

När man sedan bär ett armband av säkerhetsnålar bör man dock tänka på att nålarna knappast är tillverkade med avsikt att ligga mot huden, åtminstone inte dag ut och dag in under långa perioder. Jag vet inte vad för slags metall säkerhetsnålar är gjorda av (det varierar säkert beroende på tillverkare) men jag kan föreställa mig att de till exempel kan innehålla nickel, så det är kanske klokt att använda ett sådant här armband med viss försiktighet.
↧

Om att sy lapptäcken av många olika tyger

April 9, 2015, 1:58 am
$
0
0
Att sy lapptäcken av blandade tyger är som jag tidigare har berättat oerhört roligt, men det leder också till att vardagsrummet gärna vill bli rörigare än vanligt (nu hade jag förvisso ingen vidare ordning bland mina saker innan jag började sy heller, det måste tillstås, men det har knappast blivit bättre efter detta). Det pågående sömnadsprojektet har jag liggande utbrett på golvet för att kunna få en överblick av hur det ser ut och ha möjlighet att prova var de olika blommorna kan passa in i mönstret. Jag har precis sytt en blomma av ett lila batikfärgat tyg som en gång i världen var en skjorta, och är nu i färd med att prova ut var den blomman passar in bäst.

En stor del av de tyger som jag syr av kommer ifrån vårt eget hushåll; det kan till exempel vara gamla kläder, dukar, gardiner och lakan som inte är alltför utslitna, samt bitar som har blivit över efter tidigare sömnadsprojekt. Dessutom har vi fått en del tyger till skänks av släktingar och bekanta som vet att vi håller på med sömnad (och ibland även trasmattsvävning). Merparten av de tyger jag har att tillgå tycks dock gå i blått, så det verkar vara en populär färg både hos oss och i vår bekantskapskrets.
  
Lyckligtvis har jag en del tyger i andra färger än blått också, men det är inte alls lika gott om dem som det är om de blå. Och en del färger har jag väldigt lite av, såsom gult och grått, till exempel. Det är således sådana tyger som jag brukar titta efter när jag besöker second hand-butiker. Som jag har berättat tidigare så försöker jag i den mån det är möjligt att låta bli att köpa nya tyger till lapptäcken, förutom då botten- och kanttyger. Detta för att jag anser att själva principen med ett lapptäcke är att det skall vara just ett återbruksprojekt. Visst vore det frestande att bara gå in i tygbutiken och välja ut de tyger och mönster som jag vill ha och sedan komponera ett täcke utifrån det, men det tycker jag förtar själva idén med lapptäckssömnad. Att bara köpa nytt är ju verkligen inte återbruk.

I second hand-butiken brukar jag i min jakt på lämpliga tygbitar till lappsömnad hålla ögonen öppna efter småstuvar, örngott och mindre bomullsplagg som inte består av så mycket tyg, såsom förkläden och barnkläder. Det känns ju onödigt att köpa långa gardinlängder och stora påslakan som man sedan bara använder ett litet hörn av, så det försöker jag undvika om det är möjligt. Ibland har jag dessutom riktig tur, som vid ett tillfälle i somras då jag på loppis hittade en liten påse med ganska små grönmönstrade tygbitar som verkar vara rester efter någon annans lapptäckssömnad. Dessa tygbitar skall snart få komma till användning i ett lapptäcke nära mig...
↧
↧

Om handsömnad

April 13, 2015, 11:20 am
$
0
0
Att sy ett lapptäcke för hand låter kanske som någonting förfärligt långtråkigt, repetitivt och enformigt. Det trodde nog jag också tidigare att det skulle vara, men det var innan jag själv började med handsömnad. När jag väl kom igång med det visade det sig nämligen vara riktigt roligt, precis lika roligt som stickning, virkning, vävning och andra slags handarbeten. Dessutom är det praktiskt med handsömnad då man kan sy lite i taget och ta med sig några smålappar att sy ihop på raster, när man åker tåg, etc. Merparten av min handsömnad sker dock framför TVn om kvällarna eller när jag lyssnar på en ljudbok. 

Jag syr mina handsydda lapptäcken med hjälp av klippta pappmallar som jag spänner tyget runt. Mallarna förvarar jag i en liten plåtburk medan arbetet pågår. Mina mallar är klippta av makaronpaket, chokladkartonger och andra förpackningar i stadig papp, och förlagan till sexkanterna hittade jag i en bok om lapptäckssömnad. Det brukar gå bra att använda samma mall några gånger men efter ett tag blir den ofta böjd och bör bytas ut mot en ny. En stor fördel med att sy efter mallar är att det inte är mycket som kan gå fel; har man bara varit noggrann när man har klippt till mallarna så ser de till att alla sexkanter är lika stora och att täcket blir rakt och fint.

Jag tejpar fast mina tyger på mallarna innan jag syr ihop dem; somliga hävdar att det bästa sättet är att tråckla fast dem men jag föredrar att tejpa eftersom det är betydligt enklare och går snabbt. Skickliga Lina OJ har gjort en tutorial för den som vill ha en mer detaljerad beskrivning av hur man gör när man syr ihop sexkanter för hand.

Vid handsömnad är en bra fingerborg nödvändig; jag använder givetvis min läderfingerborg. Och när man syr med olika tyger i varierande färger behöver man förstås också sytråd i olika färger. Jag förvarar mina trådrullar i en glasburk med lock; där är de lättillgängliga samtidigt som de är någorlunda ordnade. Risken är annars att de sprids ut över hela sybordet och rullar iväg till något svårtillgängligt ställe. Ner på golvet och in under soffan, till exempel.

Att sy för hand med tyg spänt runt pappmallar är som ni förstår någonting som jag kan rekommendera; det är både enkelt och roligt. Som nybörjare kanske man dock skall börja med ett lite mindre projekt, en kudde eller en enkel väska, till exempel, innan man ger sig på ett stort täcke. Enklast är också att första gången inte sy ihop lapparna enligt något särskilt mönster (såsom blommor eller stjärnor) utan bara välja de tyger som man tycker om och sy ihop dem utan någon specifik ordning, som en lappmosaik. Om man dessutom väljer att sy med större mallar och tyglappar, såsom jag gjorde med det här lapptäcket, så går arbetet betydligt snabbare. Så våga prova om du får lust; att sy för hand är inte svårt, jobbigt eller tråkigt, utan riktigt kul!
↧

Om ett tenntrådsarmband i gult

April 18, 2015, 2:34 am
$
0
0
Så har det blivit dags att förevisa ett nytt tenntrådsarmband igen; denna gång ett gult sådant. Egentligen borde detta kanske ha varit ett passande inlägg att publicera under påsken, men vid den tiden blev det inte av utan inlägget får komma nu istället. Påskliljorna blommar dock fortfarande och en sådan fick vara med på bilden, så lite påskanknytning får det här armbandet ändå.

Tenntrådsarmbandet har en flätad pärlrad i mitten och på sidorna omgärdas denna av fyrflätor gjorda av tenntråd, grön koppartåd och gul nylontråd. Allra längst ut på kanten sitter dessutom snoddar av tenntråd som ramar in hela armbandet. Färgen på nylontråden och glaspärlorna var i princip av samma gula nyans, närmare än så går det nog inte att komma, och jag var mycket nöjd med att jag lyckades få tag i dessa båda som överensstämde med varandra så bra. Ibland har man riktig tur.
↧
Search

Om en loppisfyndad bonad

April 24, 2015, 9:46 am
$
0
0
Som jag har berättat vid tidigare tillfällen är jag mycket förtjust i broderade bonader med ordspråk och håller ständigt utkik efter sådana när jag besöker second hand-butiker. Nyligen hittade jag den här bonaden för femtio kronor, vilket egentligen är oförskämt billigt med tanke på hur mycket tid, arbete och möda som någon har lagt ner på att brodera den en gång i världen. Jag tvekade inte utan köpte den på studs, och inom 24 timmar var den upphängd på en av de mest centrala platserna i huset.

Glädjen med att gå på loppis och springa i second hand-butiker är den att man plötsligt kan råka på sådana här fantastiska fynd. Man kan verkligen finna riktiga skatter på loppisar och när jag någon gång hittar en sådan, som den här bonaden, känns det helt fantastiskt. Då kan man verkligen tala om lycka.
↧

Om mina blommiga sjalar som har fått nya virkade kanter

April 29, 2015, 10:09 am
$
0
0
Minns ni mina blommiga sjalar/halskläden med slitna fransar som jag köpte i second hand-butiken tidigare i våras? Nå, kanske inte för det var ju ett tag sedan som jag berättade om dem i det här inlägget. Jag har arbetat med att virka nya kanter till dem under ett bra tag nu, och till sist har de äntligen blivit klara.

Den svarta sjalen var den första som jag började arbeta med, och den fick en virkad kant i entrådigt ullgarn. Jag virkade ett väldigt enkelt mönster med bågar av luftmaskor som man fäster i varandra med en fast maska; hur simpelt som helst men ändå rätt effektfullt, tycker jag. Längst ner i varje båge virkade jag in en svart farfallepärla för att ge både lite tyngd och glans åt sjalen. 

Därefter virkade jag kanten till den röda sjalen. Även där använde jag mig av entrådigt ullgarn, fast ett rött den här gången, och för att variera mig virkade jag stolpar istället för bågar. Den här sjalen fick också en pärlkant längst ner, dock inte med svarta utan med röda genomskinliga glaspärlor. Sjalen har tidigare varit ganska utsatt för slitage och det fanns några små hål här och var som jag lagade så osynligt som jag förmådde med det röda ullgarnet. Dock kan man inte undgå att lägga märke till att den är lagad om man skärskådar den noga, men jag tycker inte att det gör så mycket eftersom lagningarna ju är en del av sjalens historia.

Slutligen var det då dags för den gröna och tillika den sista av sjalarna. Till en början visste jag inte riktigt vad jag skulle göra med den eftersom jag förstod att det nog skulle bli svårt att hitta ett garn i samma ärtgröna nyans som sjalen. Sedan kom jag dock på att vi fick en kasse garn av en släkting och däri fanns det härvor tunt grönt garn av okänd garnkvalitet. Detta garn visade sig tursamt nog passa i princip perfekt till sjalen. Den gröna nyansen är för övrigt mycket svår att fånga på bild; min kamera vill inte riktigt återge den såsom jag tycker att den ser ut i verkligheten, även om det är bra nära.

Dock hade jag redan använt de enda virktekniker som jag behärskar på de första båda sjalarna (det vill säga stolpar och luftmaskor) och någon mer variation på virkad kant kunde jag inte komma på, trots att jag försökte och experimenterade med några olika varianter. Inget av mina försök blev riktigt bra, så jag gjorde till slut en kant av virkade luftmaskor på den här sjalen också; samma sorts kant som på den svarta. Enda skillnaden är den att jag här gjorde fler och betydligt mindre bågar, och jag virkade även fler varv. Denna sjalen kantades också med glaspärlor, helt genomskinliga utan någon färg och tre stycken i varje båge. 

Sammanfattningsvis är jag riktigt nöjd med mina second hand-fyndade sjalar; de blev som nya med sina virkade kanter och jag har redan börjat använda dem flitigt. Den gröna är för tillfället min favorit, tror jag; härlig ärtgrön färg, jättefint blomtyck och en kant med ordentlig tyngd i, eftersom den har betydligt fler pärlor längs kanten än de båda andra. Den piggar nu upp både min oftast svarta klädsel och tillika mitt humör.
↧
↧

Om roströda handledsvärmare i alpackagarn

May 4, 2015, 10:41 am
$
0
0
Säsongens sista par handledsvärmare tror vi nu har tillverkats i detta hus; vädret blir ju allt varmare och behovet av slika plagg är i princip överflödigt. Detta par blir nog inte så mycket använt nu i vår utan får nog ligga på vänt i byrålådan tills det blir dags för höstrusk och kyligare väderlek.

Denna gång har mamma stickat ett par i rostrött alpackagarn av samma grundmodell som dessa handledsvärmare. Det har blivit något av ett favoritmönster; klassiskt, enkelt och rätt så snabbstickat och dessutom går det att variera i många olika garnkvaliteter och färger.
↧

Om början på ett yllebroderi

May 17, 2015, 2:35 am
$
0
0
Häromveckan påbörjades arbetet med ett nytt yllebroderiprojekt, och här kommer en beskrivning av hur det gick till. Först ritade mamma upp en enkel skiss över hur broderiet skall se ut på ett vanligt A4-papper . Tanken är att slutprodukten skall bli en liten nätt väska och att broderierna skall vara på fram- respektive baksidan. Inspiration till motiven kommer från olika mönsterböcker men de har fått en egen twist.

Därefter ritades motiven av med vattenfast tuschpenna på genomskinlig plast. Man kan säkert använda sig av olika sorters plast; vi tog OH-plast då det var vad vi råkade ha hemma.

Därefter prickades mönstret med en ganska tjock säkerhetsnål. För att skydda bordet använde jag ett välanvänt underlag för torrtovning.

Resultatet av prickningen blev många små hål längs de svarta mönsterlinjerna.

Därefter lades den prickade plasten mot den bit vadmal vi hade klippt till, och så målade vi med vit textilfärg över hela plastens baksida.

Sedan drogs plasten bort och då hade motivets konturer överförts till tyget. Plasten går att skölja av med varmt vatten om man vill använda den som mall fler gånger. Eftersom väskan skall vikas dubbel måste man tänka på att vända uppochner på det nedre motivet när man överför det, för att det skall bli rättvänt på den färdiga väskan.

Och nu har mamma börjat med sömnaden av broderiet (en kant tråcklades längst ner för att visa var väskan skall vikas). Fortsättning följer så småningom när arbetet har kommit lite längre.
↧

Om ett tenntrådsarmband med vävda mönstrade band

May 24, 2015, 12:32 pm
$
0
0
Gullvivorna står i full blomning, men vi plockar dem inte utan njuter bara av deras skönhet. Däremot sys det tenntrådsarmband i det här huset, och här visas ett exempel på ett ganska nygjort sådant.

Ett armband av det här slaget är enkelt och snabbt att göra; lite av en latmansvariant eftersom man inte behöver fylla hela ytan med tenntråd utan istället täcker stora delar av armbandet med vävda band. Här har jag limmat fast två mönstrade band intill varandra på en remsa av renskinn, och mellan de båda banden har jag sedan sytt fast en enkel fyrfläta i tenntråd. Därefter har jag kantat armbandet med två tenntrådssnoddar för att rama in de vävda banden. Arbetet gick således ganska snabbt och lätt, men trots det blev det både ett riktigt snyggt och effektfullt armband. Och detta är dessutom en modell som man kan variera i all oändlighet eftersom det finns massor med olika mönstrade band att experimentera med. Tänk bara allt spännande som man kan hitta i second hand-butiker...
↧
Viewing all 193 articles
Browse latest View live
Search